KU har granskat regeringen

Igår fastställde konstitutionsutskottet (KU), där jag är ledamot, vårens granskningsbetänkande. (Bilden visar utskottet precis efter att beslutet fattats.) I två ärenden har KU enigt kommit fram till att alliansregeringen förtjänar kritiska påpekanden och i ett fall har KU:s majoritet synpunkter på den tidigare regeringens agerande. Oppositionen har härutöver 12 reservationer.

Riksdagens konstitutionsutskott har till uppgift att granska ”statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning”, som det står i regeringsformen 12 kap 1 §. Varje riksdagsledamot har rätt att anmäla ett ärende till KU, om ledamoten upplever att regeringen eller ett enskilt statsråd har gjort något fel. KU arbetar sedan med att följa upp de olika anmälningarna varje vår, medan höstarna ägnas åt en administrativ granskning av regeringsarbetet. Inför årets vårgranskning hade KU fått in 33 anmälningar. Flertalet avsåg alliansregeringen, men fyra gällde den tidigare S-regeringen.
KU:s utredningsarbete går till så att utskottet formulerar frågor som skickas till Regeringskansliet och som besvaras skriftligt. KU kan också kräva att få del av handlingarna i olika ärenden. Svaren och handlingarna kan ge upphov till följdfrågor och så kan skriftväxlingen pågå under en tid. När utskottet bedömer att det finns nog med skriftligt material, men ändå behövs ytterligare klargöranden, kan utskottet kalla statsråd och andra personer till offentliga utfrågningar. Ibland talas det om ”KU-förhör”, men den korrekta termen är utfrågning.

Juridiska konsekvenser
Efter det här utredningsarbetet är det dags att dra de juridiska konsekvenserna av materialet. Man kan säga att KU företar en rättsutredning och sedan gör en bedömning av om regeringen eller ett enskilt statsråd har gjort något som strider mot lagar, andra bestämmelser och praxis som styr regeringens arbete – eller att regeringen/ett statsråd har underlåtit att göra något som man borde ha gjort. Det är inte alltid som majoritet och opposition i KU drar samma slutsatser. Vårens granskning slutade i tisdags med att vi var eniga om bedömningen av 21 ärenden, medan oppositionen reserverade sig i 12 fall.
När alla ställningstaganden är klara hålls en debatt i kammaren om granskningsbetänkandet. Den debatten kommer i år att äga rum den 14 juni. Därefter får hela riksdagen ta ställning till om man ställer sig bakom KU:s bedömningar eller inte. Oppositionen brukar yrka bifall till ett antal av sina reservationer och sedan blir det votering och då får man se om alliansens eller oppositionens ståndpunkt vinner.

Politiskt ansvar på juridisk grund
Vad händer då om regeringen eller ett statsråd får kritik av KU och sedan av hela riksdagen? KU är ingen domstol och utdömer därmed inga straff. KU:s granskning fyller i stället, som jag ser det, två andra syften.
För det första är KU ett forum för att utkräva politiskt ansvar på juridisk grund. KU:s ledamöter är politiker, men granskningens tema är om regeringen har utövat sin makt inom ramen för de rättsregler som finns. Om KU kommer fram till att ett statsråd har begått ett allvarligt misstag och därför förtjänar allvarlig kritik, innebär det en tung politisk markering mot statsrådet. Är felet mycket allvarligt kan KU:s ställningstagande läggas till grund för en misstroendeförklaring i kammaren.

Den gode revisorn
För det andra ska KU vara ”den gode revisorn”, som påpekar brister men också ger förbättringsförslag. Om KU finner att ett visst agerande visserligen inte är formellt fel, men ändå inte helt lyckat, kan KU resonera kring detta och visa på ett bättre sätt att hantera liknande ärenden på i framtiden.

Knepig balansgång
En skillnad mellan KU och andra granskningsorgan, t ex JO, JK och Riksrevisionen, är att KU består av politiker, inte partipolitiskt obundna tjänstemannagranskare. Det innebär att oppositionsledamöterna lätt kan frestas att använda KU för att ta partipolitiska poäng på regeringen, samtidigt som majoritetsledamöterna kan frestas att skydda ”sin” regering. Det innebär att man som KU-ledamot måste gå en ganska knepig balansgång. Blir man alltför partipolitiserad undergräver man KU:s roll och anseende som granskningsorgan. Rättsliga fel och misstag ska lyftas fram, men kritik som bygger på att man ogillar politikens innehåll får sparas till andra fora.

Annonser

Om Andreas Norlén

Jag heter Andreas Norlén, är 44 år, jur dr, Norrköpingsbo och riksdagsledamot (M) för Östergötland sedan valet 2006.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s