Sänkt skatt för pensionärerna

Pensionerna och pensionärernas situation har åter seglat upp som en
viktig debattfråga, med anledning av Pensionsmyndighetens besked att
inkomstpensionen kommer att minskas även 2011, till följd av de nu
förhoppningsvis passerade ekonomiska krisåren. Det är tydligt att
inkomstskatten för pensionärerna måste sänkas även år 2011.

När man diskuterar pensionsutvecklingen och beskattningen av pensioner
måste man ha klart för sig hur pensionssystemet fungerar.
Många tycks tro att det allmänna pensionssystemet bygger på sparande
på så sätt att ens arbetsgivare under ens yrkesverksamma tid betalar
in arbetsgivaravgifter, bl a pensionsavgifter, till staten, att dessa
pensionsavgifter läggs i ett individuellt ”kassa-skrin” för varje
individ och att individen får tillbaka dessa pengar jämte avkastning
när han eller hon går i pension.

Det hade varit bra om det hade varit så, men vägval för år-tionden
sedan innebär att det inte fungerar så. Det finns ett litet inslag av
detta i det nya pensionssystemet, premiepensionssparandet, men det är
totalt sett en marginell företeelse.

I stället används dagens inbetalade pensionsavgifter till att betala
ut pension till dem som nu är pensionärer. Pensionerna till oss som
arbetar idag ska betalas av dem som arbetar när vi är pensionärer.
Pensionssystemet är frikopplat från statsbudgeten, vilket innebär att
det inte är tänkt att staten ska skjuta till pengar till pensioner via
statsbudgeten. Alla pensionsutgifter ska täckas av pensionsavgifterna.

Detta är orsaken till att det finns en ”broms” i
inkomstpensionssystemet. Om färre jobbar och det därmed betalas in
mindre belopp i pensionsavgifter, medför ”bromsen” att pensionerna
automatiskt sänks – man kan inte betala ut mer än man får in.
Minskningen av pensionerna år 2011 är alltså inte följden av ett
politiskt beslut av regeringen, utan av ett administrativt beslut av
Pensionsmyndigheten.

AP-fonderna förvaltar det buffertkapital som utgör en mindre del av
inkomstpensionssystemets tillgångar. Om det enstaka år uppstår mindre
skillnader mellan pensionsavgifter och pensioner som ska betalas ut
kan det underskottet täckas av AP-fonderna.

Pensionssystemet kom till efter en uppgörelse mellan Allianspartierna
och Socialdemokraterna på 1990-talet. Pensionerna hade alltså minskat
även om Sverige haft en S-regering, även om socialdemokratiska
företrädare i dessa dagar inte direkt anstränger sig för att lyfta
fram att de står bakom pensionsreformen.
Tack vare frikopplingen från statsbudgeten, den öronmärkta
finansieringen och den automatiska balanseringen genom ”bromsen” har
Sverige ett av västvärldens mest stabila pensionssystem. Många andra
länder har behov av att reformera sina pensionssystem, för att inte
utbetalning av pensioner till en åldrande befolkning ska gräva stora
hål i redan ansträngda statsbudgetar, men den politiska kostnaden för
att göra förändringar är ofta mycket hög. Vi ska alltså i grunden
vara glada över vårt pensionssystem.

Trots detta är det givetvis kännbart för många när ”bromsen” nu slår
till och det är beklagligt att så måste ske. Som systemet är
konstruerat är det allra viktigaste för att pensionerna ska kunna
höjas kontinuerligt att många jobbar. I tider av hög arbetslöshet är
det stor risk att ”bromsen” måste träda i funktion.
En sak som inte är helt lyckad, men svår att göra något åt, är att
”bromsen” slår till med viss fördröjning. Vi ser nu att Sveriges
ekonomi går som tåget och att arbetslösheten är på väg att börja
minska och likväl slår den tidigare svaga utvecklingen igenom på
pensionerna även 2011.

För att kompensera pensionärerna för minskningen av pensionerna är det
viktigt att nu genomföra ett tredje steg i Alliansens skattelättnad
för pensionärer. Vi sänkte skatten för pensionärerna år 2009 och år
2010 och vi bör göra det igen år 2011. På det sättet kan man se till
att pensionärernas köpkraft inte försvagas, trots att pensionerna
minskar.

Detta är speciellt viktigt för de pensionärer, inte minst kvinnor över
80 år, som redan i utgångsläget har en låg pension och små ekonomiska
marginaler. Tidigare skattelättnader har varit särskilt inriktade på
just låginkomstpensionärerna, vilket har varit en bra prioritering.
Självklart måste målet vara att alla ska ha en trygg ekonomi på äldre
dagar. Efter ett långt yrkesliv, då man bidragit till att bygga upp
vårt samhälle, har man rätt att få en bra pensionärstillvaro.

Annonser

Om Andreas Norlén

Jag heter Andreas Norlén, är 44 år, jur dr, Norrköpingsbo och riksdagsledamot (M) för Östergötland sedan valet 2006.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s