Är det fel att vinna val?

Debatten om ”Det nya borgerliga uppdraget”, som initierades av Svenska Dagbladets politiske chefredaktör P J Anders Linder, går vidare på olika ledarsidor och bloggar. Apropå kommentarer jag fått på mitt förra inlägg ställer jag nu frågan om det är fel att vinna val.

Så här skriver P J Anders Linder på SvD:s ledarblogg (http://blogg.svd.se/ledarbloggen?id=21345).
”Riksdagsledamoten Andreas Norlén kommer tillbaka med ett andra inlägg och pekar särskilt på välfärdspolitiken som ett område i behov av nytt borgerligt tänkande. Jag håller med honom i mycket. Det blir en stor utmaning för vem som än styr att erbjuda, och utveckla finansieringslösningar för, bra omsorg, sjukvård och undervisning när anspråken stiger och kostnadstrycket ökar. En skillnad oss emellan är dock perspektivet: AN resonerar i termer av ’hur blir Moderaterna starkare’, medan mitt fokus är hur Sverige ska förändras i borgerlig, frihetlig riktning.” Eva Cooper, Timbro, kommenterar på liknande sätt på sin blogg (http://evacooper.blogspot.com/2010/12/det-nya-borgerliga-uppdraget.html).
Utan att det här ska bli en diskussion om ordval måste jag ändå konstatera tre saker.
1. I mitt förra inlägg talar jag i huvudsak om borgerligheten, inte specifikt om Moderaterna.
2. Mitt fokus är inte att de borgerliga partierna ska bli starkare för sakens (eller maktens) egen skull. Också jag lyfter fram behovet av att göra Sverige borgerligare. Jag betonar vikten av en tydlig värdegrund för politiken och säger t ex: ”Ett stärkt förtroende för borgerligheten i välfärdsfrågorna är gott i sig eftersom det innebär ökat stöd för en välfärdspolitik som ser människan…”. Om fler tror att borgerligheten har goda lösningar på välfärdens utmaningar innebär det en värderingsförskjutning i samhället i en central fråga. Det är bra alldeles oavsett om det medför att borgerligheten vinner val eller inte. Omsätts detta dessutom i praktisk politik gör det Sverige borgerligare när det gäller både attityder och den verklighet medborgarna möter.
3. Det kan faktiskt vara så att det inte finns en motsättning mellan å ena sidan att vi vill att Sverige ska förändras i borgerlig, frihetlig riktning och å andra sidan att Moderaterna blir starkare. Med en borgerlig regering är förutsättningarna att på riktigt – inte enbart i teorin – göra Sverige friare, mer borgerligt större än med någon annan regeringskonstellation. Det kan väl inte vara fel av Moderaterna och borgerligheten att vinna val?

Förändra samhället
Jag förstår P J Anders Linders och andras ingång. ”De borgerliga idéerna är bra mycket större än partierna”, skriver Eva Cooper. Andra frågar sig vad Alliansen står för bortom budgetpolitiken. Deras poäng är att borgerlighetens uppdrag inte främst är att vinna val, utan att förändra samhället, och att diskussionen om ”Det nya borgerliga uppdraget” gäller vilka samhällsförändringar som är viktigast. P J Anders Linder framhåller: ”Det kan vara rätt och riktigt att driva en idé trots att det inte är 100-procentigt säkert att den gynnar allianspartiernas kortsiktiga väljarstöd. Märkligt att det ska behöva sägas, kan man tycka, men jag tror nog att det behövs.” Detta innebär väl ungefär följande: Man får inte vara så pragmatisk att man säljer sin själ – då är det bättre att förlora ett val och fortsätta argumentera för det man tror på för att så småningom triumfera.
Jag är den förste att hålla med om att idédebatten är viktig, intressant och att den måste påverka den praktiska politikens utformning. Jag fick min politiska skolning inom Moderata ungdomsförbundet och har många gånger haft anledning att konstatera att det är lättare att landa rätt i sakfrågorna, om man har det gedigna ideologiska bagage med sig som man får i ungdomsförbundet, jämfört med om man ger sig in i politiken som vuxen och inte har vridit och vänt på argumenten för och emot t ex liberalt och konservativt på det sätt man gör inom Muf. (Även om man självklart ska kunna engagera sig politiskt också som äldre och även om man självklart kan få ideologisk skolning i andra sammanhang än i ungdomsförbunden.)

Både idédebatt och valvinst
Å andra sidan har jag lite svårt att förstå problemet med att koppla debatten om vilka borgerliga reformer som vore bra att genomföra och hur ett borgerligt samhälle ser ut till en diskussion om hur man ska gå till väga för att vinna stöd hos medborgarna för en politik som leder i önskad riktning. Jag vill både driva en idédebatt och vinna val. Man ska inte av valtaktiska skäl lägga locket på idédebatten, utan den måste få vara fri och brokig, men det skadar heller inte att fundera något över om det finns mindre viktiga förslag som man gör klokt i att släppa för att få en bred samling kring riktigt viktiga förslag som gör Sverige mer borgerligt.
Jag anser för övrigt att P J Anders Linder slår in öppna dörrar, när han säger att det finns idéer som är värda att driva även om de kostar opinionsstöd. Jag säger bara reformeringen av a-kassan och sjukförsäkringen, så tror jag att de flesta håller med om att Alliansregeringen vågar genomföra reformer även när det blåser motvind.

Annonser

Om Andreas Norlén

Jag heter Andreas Norlén, är 43 år, jur dr, Motalabo och riksdagsledamot (M) för Östergötland sedan valet 2006.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s