Vad är rättvisa?

Det finns en del begrepp som är särskilt laddade i den politiska debatten. Rättvisa är ett av dem. Många gör anspråk på att vara den rätta uttolkaren av rättvisebegreppet. Men vad är egentligen rättvist?
Socialdemokraterna har under lång tid försökt monopolisera rättvisebegreppet och använder det fortfarande gärna för att klä sin egen politik i blomsterskrud och framställa andras politik som omoralisk. De är för rättvisa, Alliansen står för orättvisa. Det är viktigt att borgerligheten inte duckar när rättvisan kommer på tal, utan har förmågan att analysera och diskutera begreppet.
När man ska förhålla sig till rättvisebegreppet är det bra för tankens klarhet att skilja mellan två slags rättvisa: den fördelande rättvisan (den distributiva rättvisan) och bytesrättvisan (den kommutativa rättvisan, avtalsrättvisan), en indelning som ursprungligen lanserades av den antike filosofen Aristoteles.
Den distributiva rättvisan handlar om hur resurser eller bördor bör fördelas i en gemenskap, när fördelningen inte sker med hjälp av avtal, utan sköts av något slags överordnad myndighet, t ex vid utformningen av skatte- eller bidragssystem.
Den kommutativa rättvisan handlar om rättvisa i bytesrelationer i vid mening. Begreppet omfattar såväl korrektiv rättvisa, d v s straffrättslig rättvisa där straffet skall vara rättvist (proportionellt) i förhållande till brottet, som kommersiell rättvisa, d v s rättvisa i avtalsförhållanden, där priset ska vara rättvist (proportionellt) i förhållande till motprestationen.

Förmåga och behov
I politiska sammanhang är det ofta den fördelande rättvisan som diskuteras. Marx mest kända sentens, som Mona Sahlin plockade upp i valrörelsen 2010, handlar om att ge den fördelande rättvisan ett innehåll: ”Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”.
Ibland blir dock även bytesrättvisan föremål för debatt. Diskussionen om direktörers löner handlar om att de inte förtjänar så hög lön som de får, dvs priset på deras arbete är inte rättvist (proportionellt) i förhållande till det arbete de utför.
Det kan också hända att den fördelande rättvisan och bytesrättvisan kommer i konflikt med varandra. Om man utgår ifrån Marx definition av rättvis fördelning kan man motivera en mycket hög beskattning, särskilt av höga inkomster, eftersom den som tjänar mycket har förmåga att betala mycket, men objektivt sett inte behöver mer för att överleva än en låginkomsttagare gör. Om å andra sidan höginkomsttagaren har ett svårt jobb, som krävt lång utbildning, kan man hävda att bytesrättvisan förutsätter att han eller hon ska få mer i lön än den som har ett enklare jobb. Om beskattningen gör att höginkomsttagaren inte får mer i plånboken än låginkomsttagaren är det orättvist om man ser till bytesrättvisans krav. Man behöver för övrigt inte jämföra höginkomsttagare med låginkomsttagare, utan kan jämföra låginkomsttagare med den som inte tjänar något alls. Utifrån Marx tankar kan man motivera även sträng beskattning av människor med låga inkomster – de har i vart fall större förmåga att betala än den som är helt utan lön. Sverige har som bekant haft mycket höga skatter även på låga inkomster.

Båda är viktiga
Jag tror att de flesta av oss anser att båda typerna av rättvisa är viktiga och ett viktigt uppdrag för varje eftertänksam politiker blir därmed att balansera dem mot varandra.
Vad kan vara en rimlig innebörd av begreppet fördelande rättvisa? Jag tror att en nyanserad tolkning av det andra ledet i Marx sentens kan vara ett led i svaret: åt var och en efter behov. Alla människor har ett antal, främst fysiska, behov som måste tillgodoses för att vi ska överleva (mat, kläder, skydd mot väder och vind, hjälp att bota sjukdomar och skador, skydd mot våld), och ett antal, främst psykiska, behov som måste tillgodoses för att vi ska leva ett gott liv (gemenskap, intellektuell stimulans, mening).
Om vi ser att någon tvingas försöka klara sig utan en eller flera av dessa delar blir vi illa berörda och vill försöka hjälpa den personen. Den fördelande rättvisan bjuder därför att vi ser till att dessa behov tillgodoses hos alla.
I Sverige och flertalet andra utvecklade välfärdssamhällen har vi kommit fram till att behoven ska tillgodoses av stat och kommun med hjälp av skatter. Idag råder bred, politisk uppslutning från höger till vänster kring att det ska finnas skattefinansierad sjukvård, äldreomsorg, barnbidrag, sjukpenning, socialbidrag osv samt ett allmänt pensionssystem.

Leva på sin lön
Det första ledet i Marx sentens är mer problematiskt. En rimligare utgångspunkt är att man ska ta ut så mycket skatt som behövs för att tillgodose de behov som föreligger, inte så mycket som man maximalt kan krama ur skattebetalarna. Tänker man så är det lättare att förena den fördelande rättvisan med avtalsrättvisan.
”Man ska kunna leva på sin lön” kan sägas vara ett uttryck för bytesrättvisan. Jobbar man heltid är det rättvist att man får så hög lön att man kan försörja sig på den – och att man får behålla så mycket av lönen efter skatt att man fortfarande kan försörja sig på den.
En viktig uppgift för borgerligheten är, menar jag, att argumentera för bytesrättvisans princip i sig – men också att visa att det går att förena bytesrättvisa med fördelande rättvisa, dvs man kan finansiera välfärdsverksamheterna även om människor får behålla så mycket mer av sin lön att de får lättare att försörja sig själva och sina familjer.
Till detta kommer att väl belagd ekonomisk forskning visar att fler vill jobba och att fler vill anställa om det blir mer lönsamt att jobba och billigare att anställa. Det innebär att det rentav långsiktigt kan bli mer pengar till välfärden om skatterna sänks något. Men – väl att märka – det är inte ett rättviseargument för lägre skatter, utan ett argument som bygger på samhällsnytta, och det är något helt annat.

Annonser

Om Andreas Norlén

Jag heter Andreas Norlén, är 44 år, jur dr, Norrköpingsbo och riksdagsledamot (M) för Östergötland sedan valet 2006.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s