Vad är borgerliga dygder?

I en tidigare krönika tog jag upp frågan om hur man ska motivera politiska åtgärder – utifrån deras konsekvenser (konsekvensetik, t ex nyttoetik) eller utifrån deras inneboende värde (t ex pliktetik eller dygdeetik). Jag skrev då att jag anser att svensk politik kännetecknas för mycket av nyttoresonemang och att man borde lyfta fram värderesonemang på ett tydligare sätt. Men om man ska argumentera utifrån dygder – hur gör man då? Och vilka dygder kännetecknar ett borgerligt samhälle?

Dygdebegreppet kan till exempel definieras på följande sätt: ”En dygd kan karaktäriseras som en förvärvad karaktärsegenskap, men den är samtidigt uttryck för ett ideal som är rådande i ett visst socialt sammanhang. /…/ [Dygder] är sålunda både ett socialt fenomen och uttryck för något personligt hos den enskilde”, heter det i boken Dygder som drivkraft och föredöme. Under antiken formulerades fyra kardinaldygder – vishet, mod, måttfullhet och rättrådighet – vilka av Thomas av Aquino kompletterades med kristendomens tro, hopp och kärlek. Det har framförts ett antal förslag på moderna dygder, till exempel de tre paren mod och driftighet, rättvisa och empati samt omdöme och integritet.
Aristoteles, som brukar anföras som den klassiska dygdeetikens upphovsman, ser dygderna som medelvägen mellan två extremer – till exempel är mod medelvägen mellan övermod (dumdristighet) och feghet.
I motsats till den kantianska pliktetikens sätt att slå fast vilka plikter som bör följas, anger dygdeetiken inte en enkel metod för hur man formulerar dygder. Dygderna är förankrade i samhällsordningens historiska arv och ett resultat av samhällets historiska utveckling: ”En samhällsordning blir möjlig just till följd av att den vilar på genom historien framväxta sedvänjor, traditioner och etiska regler, som ligger inbakade i våra föreställningar om omvärlden och som präglar våra förväntningar om våra medmänniskors agerande. Utan en sådan grundläggande moralisk värdegemenskap och utan vad vi skulle kunna kalla för en
civilsamhällets dygd – en gemensam uppfattning om vad som är gott och ont, rätt och fel – kan en samhällsordning i längden inte bestå”, hävdar forskaren Björn Badersten.
Filosofen Alasdair MacIntyre använder begreppet förträfflighetsmått i sin definition av dygder och klassificerar en handling som dygdig, d v s etiskt god, om den är välanpassad till de ”mål och förträfflighetsmått som karaktäriserar sådana mänskliga verksamheter som familjelivet, näringslivet och det politiska livet. Det är således etiskt sett gott att en far tar hand om sina barn och att en ämbetsman lojalt följer lagar och föreskrifter”.
Dygdeetiken bygger på föreställningen att människan är en social varelse som är en del av ett socialt sammanhang, ett samhälle, och som agerar tillsammans med andra människor i olika verksamheter. Det har i dessa olika sammanhang vuxit fram normer (dygder) för hur människan bör vara och agera. Dessa normer kan ifrågasättas och förändras, men man kan inte i ett slag förkasta dem alla, utan att samtidigt rycka undan grunden såväl för de befintliga gemenskaperna som för viktiga delar av människornas identitet. För att en sådan här norm skall kunna kallas en dygd, måste den vara till gagn både för individernas möjlighet att leva ett gott liv och för att gemenskapen i fråga skall kunna utvecklas positivt.
Men om man vill att vårt samhälle ska bäras upp av borgerliga värderingar – vilka dygder ska man då slå vakt om? Svenska Dagbladets politiske chefredaktör P J Anders Linder föreslår långsiktighet, ömsesidighet och vilja till personlig utveckling (6/2-11). Själv skulle jag vilja lyfta fram ansvar, bildning, hederlighet, lojalitet och rättvisa.

Ansvar
Att efter förmåga ta ansvar för sig själv, sina närmaste och det samhälle vi har gemensamt måste vara en utgångspunkt i ett borgerligt Sverige. Om vi har ett samhälle där det är accepterat att åka snålskjuts på andra, att inte göra rätt för sig, att strunta i sina barn för att förverkliga sig själv, då är vi illa ute. Att ta ansvar är inte alltid det roligaste, men nästan alltid det rätta.

Bildning
Bildningsidealet handlar inte om något kultursnobberi, utan om att det är gott att hela tiden utifrån sina egna förutsättningar sträva efter att bli lite klokare och förstå lite mer av världen runtomkring. Det här gynnar både den enskilda människans och hela samhällets utveckling. Att lära sig mer är inte alltid lätt eller roligt, men ändå rätt och viktigt.

Hederlighet
Att följa lagar och ingångna avtal, att tala sanning och vara pålitlig, det är sådant som bygger karaktär, skapar förtroende och stärker samhällsgemenskapen. Till exempel förutsätter marknadsekonomin ett grundläggande förtroende mellan marknadens aktörer – om man tror att alla andra bara vill luras kommer man inte att våga agera på marknaden.

Lojalitet
Vi människor har inte enbart ansvar för oss själva, har inte enbart våra egna intressen att ta hänsyn till. För att ett samhälle ska fungera och för att vi ska kunna se oss själva i spegeln måste vi också ställa upp för dem som inte kan ta hand om sig själva – vi måste vara lojala (solidariska) med våra medmänniskor. Det kan handla om att betala skatt till välfärdssystemen, men också om att göra en insats i en frivilligorganisation eller att finnas där för sina nära och kära.

Rättvisa
Jag skrev om rättvisan härom veckan. Rättvisa handlar (1) om att den som gör en insats (arbetar, investerar, startar företag) bör få avkastning i proportion till satsningen, (2) om att var och en ska få sina grundläggande behov täckta. Rättvisan är ett viktigt värde i det svenska samhället – på goda grunder – men det gäller att minnas att den har två sidor. I svensk debatt handlar det ofta om den omfördelande rättvisan (2), men avtalsrättvisan (1) har också stor betydelse.

Annonser

Om Andreas Norlén

Jag heter Andreas Norlén, är 43 år, jur dr, Motalabo och riksdagsledamot (M) för Östergötland sedan valet 2006.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Vad är borgerliga dygder?

  1. Jonas Hermanson skriver:

    Andreas,

    Jätteintresssant artikel. Gillar dina förslag men för mig känns de aningen ”bakåtlutade” i ordvalen. Har inte fundat ut något bättre ännu dock…

  2. Andreas Norlén skriver:

    Tack för din kommentar! Om du kommer på förslag på andra dygder som bör lyftas fram av borgerligheten skulle jag med intresse ta del av din lista. Det är en intressant och viktig diskussion som handlar om vilka värden vi vill ska känneteckna Sverige.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s