Starkt utgångsläge i Sverige

Turbulensen på de finansiella marknaderna fortsätter, samtidigt som politiker i USA och en del europeiska länder försöker hantera stora budgetunderskott och mycket stora statsskulder. Svenska hushåll och företag kan känna sig trygga på så sätt att några åtstramningar inte behövs i vårt land. Leder händelseförloppet till en ny internationell lågkonjunktur kommer Sverige självklart att påverkas, men vårt utgångsläge är bättre än de flesta andras.
Vad som händer i världsekonomin är inte helt lätt att få grepp om, men en enkel analys kan vara att sanningen till sist är på väg att komma ikapp mindre ansvarsfulla politiker på båda sidor om Atlanten. Den sanningen är att ett antal länder – med USA i spetsen – under en lång följd av år har haft mycket större utgifter än inkomster.

Dold beskattning
Innebörden av stora budgetunderskott och stora statsskulder är att man låter kommande generationer betala för dagens konsumtion. Man kan också säga att det innebär en slags dold – eller uppskjuten – beskattning av medborgarna. Om man har större statsutgifter än medborgarna betalar för med sina skatter, måste man ta upp lån för att täcka underskotten, men notan kommer för eller senare att landa hos skattebetalarna.
Långvariga budgetunderskott innebär att man antingen har för låga skatter eller för stora utgifter och då måste man göra något åt saken. Denna självklara sanning har många europeiska och amerikanska politiker inte velat se. Det är djupt oansvarigt.
Politiker kan inte enbart söka kortsiktig popularitet, utan måste stå för långsiktig trovärdighet – och det kan innebära att våga föra fram tuffa budskap. Jag tror att den politiker som vågar säga sanningen och lägga förslag som tacklar verkliga problem kan bygga upp ett långsiktigt förtroende.

Keynesianism
Den rådande skuldkrisen belyser på ett tydligt sätt politikens begränsade möjligheter att styra över konjunkturförlopp. Enligt den nationalekonomiska teori som kallas keynesianism, och som länge var ledstjärnan för världens ekonomiska politik, är den ekonomiska politikens främsta uppgift att jämna ut konjunkturförlopp.
Det ska göras genom att ”gasa” med skattelättnader och ökade utgifter i lågkonjunktur och ”bromsa” med höjda skatter och minskade utgifter i högkonjunktur. De mycket stora ekonomiska stimulanspaket som en del länder sjösatte 2008-2009 kan sägas vara resultatet av ”keynesianska reflexer”, tron att bara tillräckligt mycket pengar pumpas in i ekonomin så kommer tillväxten tillbaka.
Det finns dock ett par hakar med detta. En är att pengar till hushållen för att de ska öka sin konsumtion till en del kommer att användas till importerade varor, vilket innebär att en del av stimulanseffekten hamnar i andra länder.
En annan och för dagen mer påtaglig hake är att keynesianismens idé bygger på att regeringarna ska samla pengar i högkonjunktur för att kunna använda dem till stimulanser i lågkonjunktur.
Ett antal länder har dock inte lyckats balansera sina statsbudgetar ens i goda tider. Åren 2001 – 2011 ökade USA:s statsskuld från 5,7 till 14,2 biljoner dollar. (En biljon är tusen miljarder.) Flera av dessa år rådde högkonjunktur. Om ett land går ur högkonjunkturen med en stor statsskuld och sedan i lågkonjunktur vill låna upp ytterligare betydande belopp till stimulansåtgärder kommer man förr eller senare till ett läge när långivarna inte längre litar på återbetalningsförmågan, och inte längre vill låna ut nya pengar om inte riskpremien, räntan, höjs kraftigt. Där befinner sig nu bl a Italien och Spanien.

Hushållen förstår
Om en regering med svaga statsfinanser satsar på stimulansåtgärder är risken också att effekten av åtgärderna blir ännu mindre än vanligt. Hushållen förstår att statens lånekarusell måste ta slut och att den förmodligen kommer att följas av höjda skatter och nedskärningar.
I det läget väljer hushållen att spara en stor del av de extrapengar som kommer från staten, för att ha en buffert inför de tuffare tider som väntar, och så blir inte den privata konsumtionen det draglok i ekonomin som politikerna tänkt sig.

Skolboksexempel
Sverige är närmast ett skolboksexempel på hur man ska sköta offentliga finanser. Sverige gick in i krisen 2008 med överskott i statsfinanserna. Vi hade fått ett stabilt pensionssystem och ett finanspolitiskt ramverk med regler som gör det lättare att bedriva en återhållsam budgetpolitik. Alliansregeringen hade genomfört viktiga reformer som gjort att arbetsmarknaden fungerade bättre och att sysselsättningen hade stigit.
Det medförde att regeringen kunde satsa på måttfulla stimulansåtgärder och på fortsatta jobbskapande reformer (ytterligare jobbskatteavdrag, rut- och rotavdrag, lägre arbetsgivaravgifter etc) när krisen kom, utan att statsskulden växte okontrollerat.
Budgetunderskott och ökad statsskuld kan man försvara under korta perioder av lågkonjunktur, dels för att det inte är rimligt att göra drastiska nedskärningar om skatteintäkterna minskar hastigt och tillfälligt, dels då staten i en lågkonjunktur kan behöva hålla köpkraften uppe.
I Sverige fick Alliansregeringen kritik från oppositionen för att de satsningar som gjordes mot krisen inte var stora nog. Socialdemokraterna lyfte fram Spanien som ett land, i vars fotspår Sverige borde följa. Spanien drog på sig stora underskott och en drastiskt ökad statsskuld och är nu ett av de länder som har förlorat en stor del av långivarnas förtroende. Det var just en snygg förebild!
Nu har svenska staten åter balans i ekonomin, statsskulden är lägre än före krisen och skulle det komma en ny lågkonjunktur har vi resurser att tackla även den med måttfulla stimulanser och jobbskapan-de reformer, utan att tappa kontrollen över budgetunderskott och statsskuld. Anders Borg intervjuas i tidningar världen över om sin framgångsrika politik.
Allt detta sammantaget gör att hushåll och företag i Sverige kan se framtiden an med tillförsikt. Sverige är väl förberett, vad som än händer i världsekonomin i höst och kommande år.

Annonser

Om Andreas Norlén

Jag heter Andreas Norlén, är 43 år, jur dr, Motalabo och riksdagsledamot (M) för Östergötland sedan valet 2006.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s