Lärdomar av Lettland och Reagan

”Problemet med socialism”, sade lady Thatcher en gång, ”är att förr eller senare får man slut på andra människors pengar.” (”The problem with socialism is that eventually you run out of other people’s money.”) Citatet återges i den liberale forskaren och debattören Johan Norbergs artikel ”The great debt bubble of 2011” (”2011 års stora lånebubbla”). Den publicerades i den brittiska tidningen The Spectator den 1 januari 2011 och förutspår med närmast kuslig precision den skuldkris som delar av västvärlden nu befinner sig i.

Johan Norbergs reflektion angående Thatchercitatet är denna: ”Den här gången är det värre: vi håller på att få slut på våra barns pengar och våra barnbarns pengar. Vi utgår ifrån att vi har ett aldrig sinande tillflöde av lånade pengar och vi har ingen reservplan om det här tillflödet stoppas. Saker och ting kanske känns säkra för närvarande. Vi kan fortfarande låna enkelt från internationella marknader. Det kunde Lehman Brothers också den 12 september 2008 – dagen innan banken imploderade”.
Han skriver också: ”Det finns andra frågor som inte ställs: vilket land, i modern ekonomisk historia, har framgångsrikt lånat sig ur en skuldkris? Varför skulle det fungera nu? Och hur kan vi rättfärdiga att vi överför en sådan skuld till nästa generation?”
Jag skrev om skuldkrisen i förra numret av Länstidningen Östergötland och fick sedan ögonen på att Johan Norberg i sin profetiska artikel redan på årets första dag skrev i samma anda.
Det Johan Norberg inte påpekar, eftersom hans artikel främst vänder sig till en brittisk och publik, är att Sverige står starkt, om USA:s och andra stora länders överskuldsättning skulle leda till en ny lågkonjunktur. När Norberg skriver ”vi” i citaten ovan ingår alltså inte Sverige i ”vi”. Sverige har statsfinanser i balans och en lägre statsskuld än på mycket länge. Man får faktiskt gå tillbaka till början av den stora svenska 90-talskrisen för att finna en lägre nivå på statsskulden i absoluta tal. Nu är statsskulden nere på strax över 1 000 miljarder kronor (cirka 35 procent av bruttonationalprodukten, BNP). År 1993 var den 800 miljarder (i den tidens penningvärde).
Men om det blir en ny lågkonjunktur och USA, Spanien, Italien och andra skuldtyngda länder inte kan möta den med nya, lånefinansierade stimulanspaket, vad ska man göra då?

Lära av Lettland
Jag tror att det finns något att lära av Lettland och något av Ronald Reagan.
Lettland drabbades stenhårt av finanskrisen 2008, men håller nu på att resa sig. Det sker efter några mycket svåra år med stora nedskärningar och skattehöjningar. Lettland valde inte som huvudväg ur krisen att låna mer, utan att faktiskt göra allt för att anpassa utgifterna efter inkomsterna. Därför återvänder nu gradvis förtroendet för den lettiska ekonomin – på liknande sätt som förtroendet för Sveriges ekonomi återställdes efter 90-talskrisen genom smärtsam budgetsanering.
Det är, som jag skrev i min förra krönika, just bristen på förtroende som är det avgörande hindret för fortsatt lånefest. Om långivarna inte litar på att de kommer att få tillbaka sina pengar kommer de att kräva allt högre riskpremie – ränta – för att fortsätta låna ut nya pengar. Stiger räntan blir räntekostnaderna för statsskulden en allt större börda.
Johan Norberg skriver så här om USA:s upplåning: ”…när USA fortsätter att öka penningmängden – dvs trycka pengar – kan dollarn upphöra att framstå som en så säker investering. Intrycket kan förändras snabbt, särskilt för USA, som måste förnya ungefär hälften av sin allsmäktiga statsskuld varje år. Under de senaste sex månaderna har USA:s finansdepartement tvingats öka räntan som betalas på dess tioåriga statsskuldväxlar till 3,5 procent – en hel procent högre än i somras. Om Uncle Sams kostnad för att låna fortsätter att stiga i den takten … kommer det amerikanska budgetunderskottet snart att se ut som ett svart hål”.
Det här skrev Norberg alltså ett drygt halvår innan USA:s kreditbetyg sänktes för första gången i historien. Den sänkningen är ett konkret bevis på det vikande förtroendet för USA:s förmåga att komma tillrätta med sina underskottsproblem och kommer att kosta USA många miljarder dollar i ökade ränteutgifter.

Lära av Reagan
”Men vad kan Ronald Reagan lära oss, han hade ju också problem med budgetunderskott?” kanske den uppmärksamme läsaren undrar. Ja, USA:s statsskuld växte under Reaganåren (även om budgetunderskottet som andel av BNP var en tredjedel av nivåerna under Obama). Huvudförklaringen till underskotten var dock den kraftiga upprustning som Reagan genomdrev för att tvinga Sovjetunionen av banan och vinna det kalla kriget. Under det fredligare 90-talet förbyttes underskottet i ett överskott.
Den amerikanska ekonomin var under Reagans 80-tal stark och dynamisk och skapade nästan 20 miljoner nya jobb. Det berodde i hög grad på ett stort antal reformer som genomfördes för att öka konkurrensen på många områden, öka drivkrafterna att arbeta, driva företag och investera, öka frihandeln. Det handlade t ex om att avreglera monopolmarknader, sänka skatten på arbete och minska regelkrånglet.
Den typen av reformer försöker man nu på goda grunder genomföra i en del krisländer, bl a Grekland. Där vill man t ex avreglera taxibranschen, vilket fått taxichaufförer att ställa till bråk för de vill inte förlora sin privilegierade ställning. Jag kan på ett sätt förstå att de utifrån sitt egenintresse protesterar, men utan tvekan agerar de mot det allmänna bästa.
Kommer Lettland och Reagan att vara förebilder när skuldtyngda länder försöker undvika katastrof? Det återstår att se. Norberg skriver att han är optimist av naturen: ”Varje generation tenderar att göra fruktansvärda misstag och ändå har vi lyckats skapa den rikaste civilisationen någonsin”. Jag är också optimist.

Fotnot
Den som vill läsa hela Johan Norbergs artikel finner den här: http://www.spectator.co.uk/essays/6576588/part_5/the-great-debt-bubble-of-2011.thtml

Annonser

Om Andreas Norlén

Jag heter Andreas Norlén, är 44 år, jur dr, Norrköpingsbo och riksdagsledamot (M) för Östergötland sedan valet 2006.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s