KU hos ABC (public service-bolag) i Australien

Jag kommer att här publicera noteringar från KU:s olika arbetsmöten i Australien. Noteringarna är inte noga genomarbetade, utan nedtecknade vid sittande bord. De kommer att överarbetas senare. Måndagen började hos ABC, Australiens ena public service-företag inom radio och tv.

Sammanfattning:
Intressanta diskussioner om public service-bolags roll och finansiering (via licensintäkter eller via statsbudgeten), offentlig granskning av public service-bolagen samt reglering av innehållet i olika medier (mot bakgrund av Finkelstienrapportens förslag som i sin tur är ett resultat av inte minst diskussionerna kring Murdochtidningarnas grova övertramp i Storbritannien).

Noteringar:
Michael Millett (Director Corporate Affairs) och Paul Chadwick (Director Editorial Policies) tog emot. ABC bedriver en omfattande verksamhet inklusive en omfattande internationell sändningsverksamhet. Verksamheten finansieras via statsbudgeten, inte via licensavgifter, samt till en tiondel via kommersiella intäkter, dock inte annonser. Årsomsättningen är ungefär en miljard australiska dollar (dvs ca 7,5 miljarder SEK).

ABC tycker att finansieringssystemet fungerar väl. Om public service är uppskattat av allmänheten är det svårt för politikerna att ”hämnas” på public service genom att dra in medlen. ABC bedömer att det långsiktigt borde bli svårt att upprätthålla licenssystem med tanke på den tekniska utvecklingen. Företaget förhandlar med regeringen om anslagen vart tredje år.

Läget i Australien befinner sig mellan Storbritannien, där public service-tv historiskt har dominerat, och USA, där kommersiella kanaler dominerat och public service haft en mycket liten roll. I Australien har public service-kanaler och kommersiella kanaler alltid samexisterat.

ABC har utvecklat en nyanserad form av oberoende under 80 år. (”Law, money and charachter” avgör hur styrande fungerar). Den bygger på lagstiftning som stipulerar oberoende från regering och parlament, samtidigt som parlamentet har sista ordet genom lagstiftning och regeringen avgör medelstilldelningen. I början på 1990-talet fick ABC och SBS i uppgift att notifiera en ”uppförandekod” till en statlig myndighet, men myndigheten har inga maktmedel om den inte är nöjd med koden. ABC har ett sofistikerat system för att hantera klagomål, mycket mer sofistikerat än de kommersiella kanalerna.

ABC och SBS granskas på flera sätt. Freedom of Information Act (en slags offentlighetslagstiftning) gäller för ABC och SBS, inte för de kommersiella kanalerna. VD m fl kommer till ett senatsutskott några gånger om året och frågas ut. Det blir intressanta diskussioner under utfrågningarna, till exempel om medieföretagens nyhetsvärdering och nyhetsvinklar.

SBS, det andra public service-företaget, är mycket mindre (300 miljoner dollar i årsomsättning), och har ett tydligt multikulturellt uppdrag. 43 procent av befolkningen föddes i ett annat land eller har föräldrar som är födda i ett annat land. Det har diskuterats att slå ihop ABC och SBS, men det dröjer nog till nästa årtionde.

ABC har pressats ut från de breda idrottsevenemangen, eftersom de kommersiella kanalerna har råd att betala mer. Därför satsar ABC på sporter som inte sändes tidigare, t ex paralympics och damidrott. Det finns dock lagstiftning som

Australiens grundlag har ingen Bill of rights och det finns ingen Europakonvention om mänskliga rättigheter. Det finns inget grundlagsskydd för yttrandefriheten. Det gör att medieföretagen reagerar starkt mot förslag i en statlig utredning om ökad reglering av innehållet i media. Finkelstienrapporten är fel ute, anser Chadwick, när den vill reglera innehållet i media, särskilt inte i en era när många fler kan sprida budskap. De föreslagna reglerna är anpassade för stora medieföretag, för små företag blir det väldigt byråkratiskt.

Chadwick är ordförande i Election Reporting Review Committee som utvärderar hur rapporteringen om en valrörelse har varit. Partierna har rätt till tid för fri propaganda under valkampanjer. Tiden för regeringspartiet och det stora oppositionspartiet fördelas jämnt. De mindre partierna får också tid, men mindre. Nyhetsrapportering kvoteras självklart inte.

VD är ”editor in chief”, vilket innebär att han har sista ordet när det gäller vad som ska sändas. Frågor om vad som ska sändas förs uppåt i organisationen i tveksamma fall (”upward refferal”). Det fungerar väl, beroende på att medarbetarna förstår hur det fungerar och hur de bör agera. Men enskilda journalister kan stämmas för t ex förtal och det kan bli rättsprocess kring frågan om en journalist ska tvingas avslöja en källa.

ABC bedömer att bredbandsutbyggnaden kommer att förändra framtidens medielandskap i grunden. Människor konsumerar media på nya plattformar. Det viktiga är att ge allmänheten trovärdig, aggregerad information, inte vilken plattform som används. De flesta plattformar har inte uppfunnits ännu.

Annonser

Om Andreas Norlén

Jag heter Andreas Norlén, är 43 år, jur dr, Motalabo och riksdagsledamot (M) för Östergötland sedan valet 2006.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s