KU hos SBS, Australiens minoritetsinriktade public service-företag

Dagens andra besök ägde rum hos SBS, Australiens andra, minoritetsinriktade public service-företag.

Sammanfattning:
SBS arbetar mycket ambitiöst och genomtänkt med sändningar riktade till Australiens många minoriteter. Syftet är att bidra till ökad integration genom att dessa grupper blir mer delaktiga i det australiska samhället. Arbetet förefaller mer ambitiöst och genomtänkt än motsvarande arbete i Sverige. Här tycks vi ha en hel del att lära oss.

Noteringar:
Bruce Meagher (Director Strategy & Communications), Dirk Anthony m fl tog emot. SBS grundades på 1970-talet för att tillgodose behovet av sändningar på en mängd olika språk, med tanke på att Australien är ett multikulturellt samhälle. SBS finansieras till 75 procent med skattemedel och till 25 procent av reklam (maximalt fem minuter per timma); produktplacering är inte tillåtet och inte heller joint ventures med privata företag. SBS får inte låna av en kommersiell bank, enbart av staten. SBS, liksom ABC, ägs av staten och regleras av en särskild lag. Företaget har två tv-kanaler, två nationella radionätverk. De största tio minoritetsspråken talas av 60-65 procent av dem som talar ett minoritetsspråk.

Det finns en stark känsla för den journalistiska självständigheten på SBS:s nyhetsredaktion. 2013 kommer en kanal för och av ursprungsbefolkningarna att startas.

Multikulturalism kan uppfattas på många sätt. Australiensarna är stolta över sitt mångkulturella samhälle, och tolkar begreppet på ett lite annat sätt än man gör i t ex Tyskland eller Storbritannien. Australien fokuserar mycket på integration och SBS spelar en viktig roll i det, genom att informera om Australiens politik och ”social fabric”. SBS startades inte minst för att informera på lika språk om ett nytt allmänt hälsovårdssystem som då infördes. Men begreppet är omtvistat även i Australien mellan dem som anser att det finns en australiensisk kultur som invandrare ska anpassa sig till och dem som anser att Australiens kultur bygger på kontinuerlig förändring som alla bidrar till. Australien har inte en urgammal kultur som en del europeiska länder har.

En undersökning som SBS gjort visar att när människor möter media och information på sitt eget språk, så blir det lättare för dem att integreras och bli australiensare. Det skapar en bro in i det australiensiska samhället, inte minst för att de känner sig välkomna, känner att det sträcks ut en hand. Flertalet sändningar genomförs dock på engelska. Premiärministern spelade nyligen in en särskild nyårshälsning till den etiopiska befolkningsgruppen, och det blev mycket väl mottaget. SBS är en välkomstsymbol, vars symboliska värde inte ska underskattas. SBS skulle gärna vilja sända mer nyheter på olika språk. Det är inte bra om indiska studenter får information om vad som händer i Australien via indiska ”tabloid-kanaler” i Mumbai.

Prioriteringar framöver: de stora språkgrupperna och ”hög-behovsgrupper”, t ex traumatiserade flyktinggrupper. Det handlar om lokala nyheter på minoritetsspråk, snarare än nyheter om det gamla hemlandet, för att skapa ökad delaktighet i det australiska samhället. För att nå yngre kommer man att sända mer av musik.

I princip tycker Meagher apropå Finkelstienrapporten att det är en god idé med en gemensam reglering för hela mediesektorn. Det bör vara samma system för tidningar, Internet, tv m fl. Men den bästa modellen är självreglering. Fria medier existerar för att samhället värderar fria medier – sedan är det en kulturell fråga om man har en regleringsmyndighet eller inte. Det avgörande är vilken makt en regleringsmyndighet tilldelas. Problemet är ofta att regleraren skapar regler som inte fungerar praktiskt, för att man inte förstår branschen, snarare än att reglerna hotar yttrandefriheten. Det finns en granskningsmyndighet för public service, Media Authority, dit allmänheten kan vända sig med klagomål. SBS har också en egen ombudsman dit allmänheten kan vända sig.
Rättsfallet om Bolt (som i en krönika anklagade olika personer med aborigisk härstamning att utnyttja sitt ursprung för att tillskansa sig förmåner, trots att de inte ser aboriginska ut) visar att det finns en diskussion i Australien om vem som egentligen tillhör någon urbefolkning. Hur ska släktbanden se ut? Meagher menar att den diskussionen har blivit infekterad på ett mycket otrevligt vis. Det är dock högt i tak i australisk debatt. Man får säga väldigt mycket. Det har blivit mycket svårare att vinna ett förtalsmål. Nu räcker det ofta att det man säger är sant, inte att det finns objektivt goda skäl att säga det. Bolt fälldes dock, men med hänvisning till diskrimineringslagen, inte för förtal, och främst för att hans sakuppgifter i flera avseenden var felaktiga.

I framtiden kommer vi att se ”tv-kanalernas död” i den form vi känner dem. Folk kommer att titta på de program de vill när de vill. Idag gör billiga inköpta program att det finns pengar hos tv-kanaler som SBS till egenproducerade dramaprogram eller dokumentärer. Om Disney och andra som producerar program i stället vänder sig direkt till tittarna via Internet, och därmed skär bort mellanhanden (t ex SBS), leder till allvarliga problem för SBS m fl. Men i princip ser SBS enorma möjligheter med den nya tekniken och den därav följande demokratiseringen av media och information, interaktiviteten m m. Idag räcker inte eterutrymmet till för att göra en halvtimmes nyhetsprogram varje kväll på prime time för de fem största minoritetsspråken. I en ”NBN-world” (”bredbandsvärld”) kommer det att vara möjligt. (NBN är det bredbandsnät som staten nu håller på att bygga ut över hela Australien.)

Annonser

Om Andreas Norlén

Jag heter Andreas Norlén, är 43 år, jur dr, Motalabo och riksdagsledamot (M) för Östergötland sedan valet 2006.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s