Hur ser australiensarna på grundlagen och mänskliga rättigheter?

Under torsdagen träffade vi även Jim Faulkner från det federala justitiedepartementets grundlagsenhet. (På bilden står han mellan mig och Per Bill.) Han har följande uppgifter:
– Regeringens ombud när det gäller konstitutionella rättstvister.
– Lagstiftning om konstitutionella frågor.
– Ger råd åt myndigheter m fl om konstitutionella frågor.

Det är vanligt att det blir diskussioner om ett lagförslags förenlighet med konstitutionen, när regeringen lämnar ett lagförslag till parlamentet. (Parlamentet har inte någon motsvarighet till regeringens grundlagsexperter, dvs Australiens parlament har inte någon motsvarighet till KU:s kansli.) Men det är vanligare att det blir konstitutionella konflikter mellan federationen och delstaterna än mellan regeringen och parlamentet.

Australien har strikt maktdelning mellan rättsskipande och lagstiftande/verkställande makt. Hur hanterar man att det är regeringen som utnämner domare i High Court? Nu är justitieministerns samråd med delstaterna mer omsorgsfull än den var tidigare inför utnämningen av en domare i High Court.
Australiens system kallas ibland ”The Washminster system” (dvs en mix av det brittiska Westminstersystemet och det amerikanska systemet). Det kännetecknas av:
– Parlamentarism.
– Självständiga domstolar – maktdelning.

Det finns några medborgerliga rättigheter i konstitutionen, men ingen Bill of rights. Däremot finns vanlig lagstiftning till skydd för olika rättigheter, t ex mot diskriminering, tortyr m m. Det uppfattas som bättre med vanlig lagstiftning, för den kan göras mer detaljerad än allmänna rättighetsbestämmelser i grundlag, och därmed blir den mindre processdrivande. Det finns också vissa rättigheter som framtolkats ur grundlagen, t ex rätten till politisk kommunikation. Det finns också en Human Rights Commission, som ska ta emot klagomål om diskriminering.

Nu måste regeringen i varje lagförslag ange hur det är förenligt med internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Men domstolarna kan inte säga att en lag inte ska tillämpas för att den strider mot Australiens internationella åtaganden. Det finns en underliggande skepsis mot att låta domstolarna tolka bestämmelser om mänskliga rättigheter – det anses vara bättre att lämna sådana avgöranden till folkvalda politiker och inte till icke-valda domare. Motargumentet att det finns rättigheter som ”the parliament of the day” inte får kränka genom lagstiftning är mycket levande i debatten, men systemet för grundlagsändringar är så konserverande att varje grundlagsändring är svår att genomföra.

Det finns tydliga spänningar mellan en textnära och en principbaserad lagtolkning. Det är en djupt filosofisk fråga. I Australien har rättstillämpningen i konstitutionella frågor varit textnära – men High Court har ”upptäckt” nya rättigheter genom sådan tolkning, t ex rätten till politisk kommunikation.

Expertgruppen för ändringar i konstitutionen rörande ursprungsbefolkningarna lade fram ett mer långtgående förslag än väntat, vilket skapade en tämligen polariserad debatt. Det krävs troligen att man försöker hitta en medelväg för att få ett brett politiskt stöd. Det finns mycket god vilja i princip.

1999 avvisades i en folkomröstning en föreslagen grundlagsändring om införande republik. Den röstades ner i alla delstater, utom i ACT (Australian Capital Territory). Det var den senaste grundlagsomröstningen. Den valda republikformen var troligen avgörande för att omröstningen misslyckades.
Teknisk korrekthet och den allmänna debatten är båda viktiga vid grundlagsändringar, men det är väldigt olika saker.
Centralbankens självständighet regleras genom vanlig lag, inte grundlag.
I Australien kan High Court inte uttala sig på ett allmänt plan om lagstiftning i förväg, utan prövar bara förenligheten med konstitutionen i enskilda fall (dvs High Court kan inte vara remissinstans och det finns ingen motsvarighet till det svenska Lagrådet).

Annonser

Om Andreas Norlén

Jag heter Andreas Norlén, är 43 år, jur dr, Motalabo och riksdagsledamot (M) för Östergötland sedan valet 2006.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Hur ser australiensarna på grundlagen och mänskliga rättigheter?

  1. Steen jensen skriver:

    Den allmanna installningen till en rattsprovning i Australien ar endast advokaten
    har en bra utgang. Daligt utbildade domare, korruption samt utdragna processer
    hor till vanligheterna. Logiskt tankande saknas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s