På plats i senaten

Dagen fortsatte i det federala parlamentet i Canberra, först med ett möte med dr Rosemary Laing, generalsekreterare i senaten, som har svenskt påbrå. “My greatgreat grandfather on my mothers side came from Sweden.” (Han utvandrade före 1850.) (På bilden tackar Per Bill dr Laing för ett intressant möte.)

Parlamentet tar emot ett antal besök per år från Europa och har ett regelbundet utbyte sedan mer än 30 år med Europaparlamentet. Hittills i år har bl a delegationer från FYROM (Makedonien) och Cypern varit på besök. Varje år åker antingen en delegation från Europaparlamentet till Australien eller en delegation från Australien till Europaparlamentet. I juni åker senatens talman med en delegation till Europaparlamentet.

Det finns 76 senatorer.
32 Australian Labor Party
28 Liberal Party of Australia
9 Australian Green
5 Nationals
1 Oberoende
1 Democratic Labor Party

Representanthuset har 150 ledamöter, valda i 150 ungefär lika befolkningsmässigt stora enmansvalkretsar. Senaten representerar delstaterna. Det finns 12 senatorer från varje delstat, oavsett deras folkmängd.
All lagstiftning måste passera båda kamrarna i identisk form. Senaten har lite mindre finansmakt, men i övrigt har båda kamrarna samma makt.
Sedan 1949 väljs senaten i proportionella val. Det innebär att det är sällsynt att ett parti har majoritet i senaten. Det är därför vanligt att regeringen måste förhandla med senaten och därför har ett starkt utskottssystem växt fram i senaten. En stor andel av propositionerna hänvisas till senatsutskott och förändras där, bara en liten andel behandlas i utskott i representanthuset.
Senaten har sedan 1930-talet ett utskott som granskar all sekundärlagstiftning (förordningar m m) i förhållande till vissa principer och medborgerliga rättigheter.
Regeringen dominerar lagstiftningsarbetet. Mindre än 30 lagförslag från enskilda ledamöter och senatorer har bifallits sedan 1901.
Det finns ett utskott för granskning av lagförslag (Scrutiny of Bills Committee). Det ska bl a granska om lagförslaget på ett olämpligt sätt inkräktar på medborgerliga fri- och rättigheter, delegerar lagstiftningsmakt i för hög utsträckning eller gör rättigheter och skyldigheter på ett olämpligt sätt beroende av beslut som inte kan överprövas.
Det har just skapats ett parlamentsutskott (gemensamt för båda kamrarna) om mänskliga rättigheter. Varje lagförslag ska förses med ett uttalande från utskottet om förslagets förenlighet med sju internationella instrument om mänskliga rättigheter som Australien tillträtt.
Tre gånger varje år hålls offentliga ”estimates hearings” (utfrågningar om föreslagna utgifter) i senaten. Ministrar, offentliga tjänstemän från departement, myndigheter m fl kallas till utfrågningar i utskotten. De handlar om mycket mer än anslag. Om det har uppdagats misstag kan det bli långa utfrågningar, men vanligen handlar det mest om att senatorerna får information, följer upp frågor från hemmaplan m fl. Det kan gälla både det som hänt och det som ska hända. Pågår kl 09-23, måndag-torsdag i fyra utskott parallellt under två veckor. På fredagen tas urinvånarfrågor upp.
Varje utskott har 4-5 tjänstemän (secretary som är chef, 2 researchers, 2 administrators). Utskotten sammanträder varje vecka som parlamentet är samlat. Varje senator därutöver har fyra heltidstjänstemän. Detta regleras av Members of Parliament Staff Act. Ledamöterna anställer personalen, men de administreras av en avdelning inom finansdepartementet. Det finns också olika andra personalgrupper som hjälper senatorerna på olika sätt. En grupp hjälper oppositionens senatorer, en grupp hjälper regeringen med arbetet i senaten. Parlamentsbiblioteket har en stark forskningsavdelning som ledamöterna kan få hjälp av.

Australien har inte renodlat ministerstyre. Varje myndighet har en chef som ansvarar för den dagliga verksamheten. Ministern förväntas ta det politiska ansvaret men lägger sig normalt inte i detaljer i verksamheten. Chefens uppgifter och befogenheter kan anges i lagen som reglerar myndigheten och då får ministern inte inkräkta på detta, men ministern kan bortsett från detta ge instruktioner till myndigheten. Det finns gråzoner och det finns situationer när det anses mycket opassande för ministern att lägga sig i myndighetsarbete.

Annonser

Om Andreas Norlén

Jag heter Andreas Norlén, är 43 år, jur dr, Motalabo och riksdagsledamot (M) för Östergötland sedan valet 2006.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s