Framtidsinvesteringar i en orolig tid

”Investera för framtiden” – det är rubriken på regeringens budgetproposition för 2013, som finansministern presenterade förra torsdagen. I fokus står att värna Sveriges starka position, dämpa den europeiska krisens effekter och investera för framtiden tillsammans med insikten att det finns ett fortsatt behov av säkerhetsmarginaler i statsfinanserna.

Sverige har fortsatt en mycket stark position i ett krisande Europa, men man ska inte underskatta det faktum att stora delar av övriga Europa befinner sig i ett mycket bekymmersamt ekonomiskt läge. Europeiska centralbanken (ECB) har ställt ut i princip obegränsade löften om att tillföra likviditet till euroländer i trångmål, men tydliga långsiktiga lösningar saknas fortfarande.
Europa är nu inne på femte året av krishantering sedan finanskrisen inleddes 2008 och sannolikt kommer det att ta flera år till innan man kan säga att ens den akuta krishanteringen är över. Även om finanskrisen kom plötsligt har grundorsakerna till Europas problem byggts upp under lång tid och stavas bristande konkurrenskraft. Krisen kommer inte att vara över förrän krisländerna har återupprättat sitt förtroende i omvärlden och visat att man tagit tag i konkurrenskraftsproblemen och bygger sina statsfinanser på stabil grund.
Länder som Spanien och Italien har ett kostnadsläge i sitt näringsliv som sannolikt ligger 30-40 procent fel i förhållande till Tyskland, vilket innebär deras varor och tjänster produceras till alldeles för höga kostnader – och nu kommer Asien ut på världsmarknaden i än större skala, det vill säga att den internationella konkurrensen hårdnar ytterligare.

Lång tid
Det kommer att ta lång tid för länderna i södra Europa att bli konkurrenskraftiga. Italien har haft negativ produktivitetsutveckling sedan mitten av 1990-talet, det vill säga man har producerat allt mindre för varje arbetad timma. Lönerna har stigit utan att produktiviteten i näringslivet vuxit. För att lösa detta krävs en helt annan dynamik i deras ekonomier och stor återhållsamhet med löneökningar. Sverige gick igenom ett liknande stålbad i början och mitten av 1990-talet – det som väntar södra Europa är med stor sannolikhet ännu värre än det vi upplevde då.
Tack vare att vi gjort vår hemläxa sedan 90-talskrisen är Sveriges ekonomi nu en av de allra stabilaste i hela Europa. Trots detta finns stora risker även för Sverige när vi ser att krisen i stora delar av övriga Europa sannolikt blir långvarig. Hälften av Sveriges bruttonationalprodukt utgörs av export och flertalet av våra viktigaste exportmarknader finns i Europa. Det är mot den här bakgrunden som man ska se regeringens budgetförslag för 2013.
Vi ser att det kan bli en viss avmattning även i svensk ekonomi under 2013. Det handlar inte om något ras av det slag som vi såg 2008-2009. Tillväxten i ekonomin kommer troligen att bli omkring en procent, arbetslösheten kommer inte att stiga kraftigt och det kommer inte att bli något kraftigt fall i den inhemska efterfrågan. Det handlar heller inte om något fall i kommunernas skatteintäkter, som skulle motivera en ny runda med extra statsbidrag till kommunerna. Däremot kan den ekonomiska politiken göras något mer expansiv, det vill säga staten kan satsa något mer pengar än man annars skulle ha gjort.

Framtidsinvesteringar
Regeringen väljer därför att nu göra ett antal framtidsinvesteringar, satsningar som är långsiktigt rätt för Sverige i princip oavsett den ekonomiska utvecklingen, satsningar som kan jämföras med strukturreformer i ekonomin. För år 2013 är det satsningar på 23 miljarder kronor och det handlar om följande:
– Stora, nya resurser till infrastruktur. I detta ingår att Sverige påbörjar den första nya stambanan sedan 1800-talet genom att bygga Ostlänken mellan Linköping och Stockholm samt ett nytt spår mellan Göteborg och Borås. Till detta kommer en rad andra investeringar – bland annat i ny infrastruktur för den kraftigt expanderande gruvindustrin – liksom satsningar på drift och underhåll. Totalt vill regeringen satsa ytterligare 100 miljarder på infrastruktur åren 2014-2025.
– Stora, nya resurser till forskning, utveckling och innovation som är centrala delar av tillväxtpolitiken. Sverige ska vara en världsledande forsknings- och vetenskapsnation och kunna matcha länder som Kina som varje år utexaminerar tiotusentals civilingenjörer.
– Bolagsskatten sänks från 26,3 till 22 procent. Forskningen visar att bolagsskatten sannolikt är den mest skadliga skatten om man vill ha tillväxt och investeringar i ett land. Bolagsskatten är en direkt skatt på kapitalstock och investeringar och har en mycket lättrörlig skattebas. Alla länder som har snabb tillväxt har också låg bolagsskatt. Baltikum är ett exempel. Det som gjorde att det blev akut att göra något åt bolagsskatten är också den explosionsartade ökningen av skatteflykt genom räntesnurror i internationella koncerner. Förslaget innebär att vi täpper till den möjligheten och samtidigt sänker skattesatsen. Drygt hälften av kostnaden för skattelättnaden finansieras genom stoppet för räntesnurror.

Stort förtroende
Socialdemokraterna har kommit med häftiga angrepp och försökt hävda att regeringens politik är för expansiv. Det är osant och osakligt. Sverige har urstarka offentliga finanser som åtnjuter stort internationellt förtroende. Sedan finansministern meddelade att regeringen tänker satsa 23 miljarder på reformer i 2013 års budget har räntedifferensen mot Tyskland ökat, dvs Sverige har nu ännu lägre räntor än Tyskland har. Räntenivån är som bekant ett mått på förtroende. Låga räntor innebär stort förtroende. Till detta kan läggas att regeringens satsningar på 23 miljarder kronor bara är måttligt högre än satsningarna på 15 miljarder kronor innevarande år – satsningar som för ett år sedan kritiserades av oppositionen och en del ekonomer för att vara alldeles för försiktiga.
Regeringen tar fortsatt ansvar för Sverige och satsar nu på investeringar som bygger Sverige starkare. De fyra partierna i oppositionen har ingen samlad idé om vad de vill för Sverige och de verkar inte vilja skapa någon gemensam politik heller. Skillnaden mot en enad alliansregering är stor.

Annonser

Om Andreas Norlén

Jag heter Andreas Norlén, är 44 år, jur dr, Norrköpingsbo och riksdagsledamot (M) för Östergötland sedan valet 2006.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s