Sänkt pensionsskatt för fjärde gången

Den 3 december genomförde PRO på olika platser i landet möten och aktioner för att protestera mot att regeringen har sänkt skatten mer för löntagare än för pensionärer. Jag deltog i en debatt med Johan Andersson (S) som anordnats av PRO i Motala. Det jag framför allt försökte säga är att det har varit och är mycket viktigt att minska marginaleffekterna för dem som går från bidrag till arbete eller som utökar sin arbetstid – och att alliansen den 1 januari 2013 sänker skatten för pensionärerna för fjärde gången.

En genomsnittspensionär har tack vare dessa fyra skattelättnader fått ungefär 600 kronor mer i plånboken varje månad, eller ungefär 7 200 kronor per år. Samtidigt har pensionsnivån under dessa år gått både nedåt och uppåt beroende på konjunktursvängningarna så det är inte säkert att alla har märkt att skatten faktiskt blivit lägre.

Jag får inte sällan kritiska synpunkter från pensionärer rörande det faktum att vi genom jobbskatteavdraget har sänkt skatten rejält för alla som yrkesarbetar, men inte sänkt skatten lika mycket för pensionärerna. Det som gör den diskussionen extra svår är att kritiken utgår från ett slags argument, rättviseargument, medan alliansens försvar i huvudsak bygger på ett helt annat slags argument, argument som rör samhällsnytta. Därigenom möts debattörerna knappt på samma spelplan och argumenten blir svåra att väga mot varandra.

Rättviseargumentet går ut på att pension är uppskjuten lön och därför ska beskattas på samma sätt som lön. Allt annat är orättvist.

Viktigt att många jobbar

Argumenten om samhällsnytta kräver en lite längre utläggning. Ett grundfaktum som man måste ha klart för sig för att förstå denna argumentationslinje är att dagens löntagare arbetar ihop till de pensioner som betalas ut idag. Många tycks tro att det allmänna pensionssystemet bygger på sparande på så sätt att ens arbetsgivare under ens yrkesverksamma tid betalar in arbetsgivaravgifter, bl a pensionsavgifter, till staten, att dessa pensionsavgifter läggs i ett individuellt ”kassaskrin” för varje individ och att individen får tillbaka dessa pengar jämte avkastning när han eller hon går i pension. Det hade varit bra om det hade varit så, men vägval för årtionden sedan innebär att det inte fungerar så. Det finns ett litet inslag av detta i det nya pensionssystemet, premiepensionssparandet, men det är totalt sett en marginell företeelse. Istället används dagens inbetalade pensionsavgifter till att betala ut pension till dem som nu är pensionärer. (Första-Fjärde samt Sjätte AP-fonderna förvaltar det buffertkapital som utgör en mindre del av inkomstpensionssystemets tillgångar och har till uppgift att utjämna svängningar i balansen mellan pensionsavgifter och pensioner.)

Detta är orsaken till att det finns en ”broms” i inkomstpensionssystemet. Om färre jobbar och det därmed betalas in mindre belopp i pensionsavgifter, medför ”bromsen” att pensionerna sänks – man kan inte (annat än högst tillfälligt) betala ut mer än man får in. Det här innebär att det allra viktigaste för att pensionerna ska kunna höjas kontinuerligt är att många jobbar.

Uppmuntra till jobb

Regeringens jobbpolitik, som går ut på att hjälpa människor från utanförskap till arbete och att förhindra att arbetslösheten biter sig fast, är därmed mycket viktig för landets pensionärer.

Nationalekonomisk forskning visar att sänkt skatt på arbete (jobbskatteavdraget!) är ett mycket effektivt sätt att uppmuntra människor att komma tillbaka i arbete eller att hålla sig kvar på arbetsmarknaden även i svåra tider (byta yrke, flytta för att få jobb, söka massor av jobb). På ekonomspråk säger man att man minskar marginaleffekterna, dvs man ökar andelen kronor som man får behålla efter avdrag för skatt, minskade inkomstrelaterade bidrag m m av den inkomstökning man får genom att börja jobba eller jobba mer. Jobbskatteavdraget, förändringarna i a-kassan och en del andra reformer har, enligt nationalekonomisk forskning, ökat sysselsättningen med 80 000 – 90 000 personer. Det innebär många nya miljarder till pensionsutbetalningar.

Om man utgår ifrån att statskassan har råd med en viss summa av sänkt inkomstskatt per år och man hade fördelat ut det beloppet även till pensionärerna hade jobbskatteavdraget för dem som jobbar kanske kunnat bli hälften av vad det nu är. Det hade gett svagare drivkrafter för människor att gå från bidrag till arbete och hade därmed lett till en mindre ökning av sysselsättningen. Detta hade i sin tur lett till mindre inbetalningar av pensionsavgifter och därmed större risk att ”bromsen” slår till.

Sänkta inkomstskatter gör att fler jobbar, när fler jobbar betalas större belopp in i pensionsavgifter och därmed ökar chansen att pensionerna höjs och risken att ”bromsen” slår till minskar. Därmed gynnas även pensionärerna i det långa loppet av att skatten sänks rejält för alla som jobbar.

Rättvisa

Det finns även en sak man kan säga om rättviseargumentet. De två första stegen av jobbskatteavdraget var i stor utsträckning finansierade genom skattehöjningar eller utgiftsminskningar. Större delen av dessa höjningar och besparingar påverkar dem som finns på arbetsmarknaden (minskade avdragsmöjligheter, höjd a-kasseavgift, något minskad a-kasseersättning, stramare möjligheter att deltidsstämpla m m). Ur rättvisesynpunkt är det därför rimligt att löntagarna och inte pensionärerna får del av de skattesänkningar som dessa höjningar och besparingar möjliggör.

Jag är dock i grunden för sänkta inkomstskatter för alla och jag anser att även pensionärerna bör få sänkt skatt. Det är en frihetsfråga. Att bestämma över mer av sin inkomst ger större möjlighet att forma sitt liv. Det gäller att göra reformerna i rätt ordning, men nu genomför vi en fjärde skattesänkning för pensionärer och inriktningen är tydlig – både de som jobbar och pensionärerna ska få sänkt inkomstskatt.

Annonser

Om Andreas Norlén

Jag heter Andreas Norlén, är 44 år, jur dr, Norrköpingsbo och riksdagsledamot (M) för Östergötland sedan valet 2006.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s