Liberalt och konservativt

Det har talats mycket om ideologier och idépolitik på sistone och det är ämnen som ligger mig varmt om hjärtat. Jag tänker dock inte ha synpunkter på idédiskussionen i andra partier, utan enbart resonera lite kring principer och sakfrågor. Ideologiska etiketter är svårt, eftersom olika personer kan ge begreppen olika innebörd. Själv kallar jag mig liberalkonservativ.

För att belysa vad som kännetecknar olika ideologier brukar jag beskriva hur man utifrån skilda ideologiska utgångspunkter kan betrakta ett antal företeelser: staten, samhället/gemenskaper, människan och förnuftet, politikens mål och politikens medel. Låt mig på detta sätt ta mig an liberalismen och konservatismen i en någorlunda renodlad form, utan de olika tillägg som man kan haka på, till exempel ”social-”. Alla framställningar av det här slaget blir förenklingar, men kan förhoppningsvis tillföra i vart fall något till diskussionen.

Staten
En klassisk liberal ser staten som något ont men nödvändigt, vill att staten ska vara så begränsad som möjligt och vill att staten ska fokusera på försvar och rättsväsende (”nattväktarstaten”).
En konservativ ser staten som något nödvändigt och gott, som något som vuxit fram stegvis genom historien och som visat sig behövas för att uppfylla viktiga funktioner. Däremot menar även en konservativ att staten inte ska lägga sig i mer än nödvändigt.

Samhället/gemenskaper
Samhället är mycket större än staten. Det svenska samhället omfattar alla oss som bor i Sverige: alla människor, familjer, företag, organisationer – och den offentliga sektorn.
En liberal tycker att det civila samhället och dess frivilliga gemenskaper är bra, men en del kan vara skeptisk mot vissa gemenskaper, i första hand familjen. De menar att familjen med sin normöverföring och sina krav på ansvarstagande kan innebära att den individuella friheten beskärs.
En konservativ är däremot helhjärtat positiv till det civila samhällets alla delar och menar att sådana gemenskaper är centrala för ett gott samhälle. En konservativ håller med om att familjegemenskapen kan innebära en begränsning av individens frihet, men menar att det för det mesta inte är något problem (om det inte tar extrema former och handlar om hedersförtryck och liknande). För en konservativ är det självklart att man till exempel som förälder ibland måste sätta sina barns välbefinnande framför sina egna behov.

Människan och förnuftet
För en liberal är den enskilda individen och hennes frihet politikens viktigaste utgångspunkt. Liberalismen har en positiv människosyn och menar att människans förnuft gör att hon kan ta vara på sig själv och fatta kloka beslut i alla de frågor hon ställs inför.
En konservativ menar att människan inte kan ses isolerad utan att människan är en social varelse som måste förstås i samspel med andra. Konservativa talar gärna om ”person” snarare än ”individ”. Konservatismen har en skeptisk människosyn och menar att människan visst har ett förnuft, men att det har tydliga begränsningar. Erfarenheten lär oss att människor ofta fattar beslut som är helt fel, i stort och i smått, antingen för att de inte förstår bättre eller för att de drivs av egennytta, hat eller andra skadliga drivkrafter. Konservatismen menar därför att vi behöver den samlade, historiska erfarenheten till hjälp när vi fattar beslut.

Politikens mål
Liberalismen är på ett sätt en utopisk ideologi, det vill säga den målar upp en utopi, ett önskat slutmål, nämligen ett samhälle som befolkas av fullständigt fria människor. Den är däremot inte utopisk i den meningen att den föreskriver vad dessa fria människor ska göra med sina liv.
Konservatismen är tydligt icke-utopisk och pragmatisk. Den säger inte exakt vart vi ska, men däremot att vi ska bli bättre hela tiden. Konservatismen strävar efter ett samhälle där människorna blir godare, klokare, mer ansvarsfulla, mer bildade och menar att historien aldrig tar slut, vi blir aldrig färdiga med vårt samhällsbygge.

Politikens medel
Liberalismen är inte främmande för mycket genomgripande förändringar, revolutioner. Eftersom liberalismen tror på det mänskliga förnuftet tror man att vi människor som lever nu kan tänka ut en genial plan och vända upp och ned på allt i samhället och skapa något som är bättre.
Konservatismen är däremot anti-revolutionär. En konservativ är inte främmande för förändringar men menar att de ska ske stegvis och bygga på erfarenhetens grund. En konservativ menar att med det mänskliga förnuftets begränsningar är det förmätet att tro att vi nu har förmågan att tänka ut något som är så genialt att det är värt att kasta generationers erfarenheter på sophögen och skapa något nytt ur askan.

Månggifte och marknad
Låt mig illustrera det jag nu sagt med två exempel.
Ur ett liberalt perspektiv kan man försvara tanken på månggifte med att staten inte ska lägga sig i hur människor lever, till exempel hur många man lever med.
En konservativ skulle säga att äktenskapet är en institution som vuxit fram genom århundradena och som visat sig fylla en viktig funktion för att skapa ett stabilt samhälle och en fast ram inom vilken barn kan få fostran och trygghet. Det är inte förbjudet att leva i ett harem, men det vore en revolution att ge haremslivet samma rättsligt och moraliskt gynnade ställning som äktenskapet mellan två personer idag har. Det vore att kasta generationers erfarenhet över bord och öppna för ett socialt experiment med mycket oklara effekter.
Å andra sidan är marknadsekonomin något som både liberaler och konservativa kan försvara – en liberal för att det är frihetens ekonomi, en konservativ för att marknadsekonomin visat sig vara en institution som ger välstånd och utveckling.

Annonser

Om Andreas Norlén

Jag heter Andreas Norlén, är 44 år, jur dr, Norrköpingsbo och riksdagsledamot (M) för Östergötland sedan valet 2006.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s