Kungen 40 år på tronen

Ikväll firas kung Carl XVI Gustafs 40 år på tronen med en jubileumskonsert i Stockholms konserthus. Det är riksdagen som står för inbjudan och på plats är, förutom kungaparet och riksdagens ledamöter, även regeringen, landshövdingarna och en rad andra personer. Imorgon med start klockan 12 firas kungen av Stockholms stad genom en musik- och dansfest på och i anslutning till Kungliga slottet.

Jag skriver idag i Helsingborgs dagblad om monarkins betydelse i en modern demokrati som Sverige. Artikeln finns här: http://hd.se/ledare/2013/09/14/samlande-kraft/
Artikeln ser ut så här:

Kungen väcker intresse för viktiga samhällsfrågor

I dagarna är det 40 år sedan kung Carl XVI Gustaf besteg tronen. Kungens arbete förtjänar uppmärksamhet, men när monarkin debatteras rör det nästan bara "för eller emot”. Sverige kommer av allt att döma att förbli en monarki länge än. Därför borde diskussionen även gälla vilken roll en modern monark bör spela i dagens Sverige.

Kungen och monarkin har flera uppgifter att fylla. Genom sitt folkliga stöd och historiska förankring bidrar monarkin till konstitutionell stabilitet, monarken utgör en samlande gestalt, monarkin är en symbol för de värden som Sverige står för och kungahuset bidrar till att väcka intresse för viktiga samhällsfrågor.

I en tid med snabba förändringar utgör monarkin en stabiliserande kraft. Monarkin är en länk mellan det förflutna och nutiden, samtidigt som monarker i vår tid tenderar att bli kvar på tronen länge. ”Omsättningshastigheten” på politiker har ökat markant på senare år. När den nya riksdagen samlades 2010 var tjänstgöringstiden för en ledamot i snitt fyra år. Kungen är inne på sin sjunde statsminister. Flera generationer politiker har kommit och gått, men kungen är kvar som en personlig symbol för Sverige och de värden vår författning bygger på.

När kungen talade vid minneshögtiden för tsunamikatastrofens offer var det hans hittills finaste stund som samlande gestalt. Han räckte ut en tröstande hand till de många som förlorat någon närstående. Regeringen fick kritik för brister i räddningsarbetet och kunde därför inte spela en enande roll – ett bra exempel på vikten av kungens roll som fristående från regeringsarbetet.

Kungahuset får inte ta partipolitisk ställning, utan står för värden som förenar oss alla. Kronprinsessan Victoria deltog i Fadime Sahindals begravning, vilket var en markering mot hedersrelaterat våld och förtryck samt för jämställdhet och individuell frihet.

Kungahuset kan också bidra till att skapa intresse för viktiga samhällsfrågor. Kungen får inte ta ställning i politiskt kontroversiella frågor, men oenigheten rör oftast inte om ett område är viktigt eller inte, utan vilka konkreta åtgärder som ska vidtas. Därför är det legitimt att kungen arbetar för att sätta nationens fokus på angelägna problemområden. Till exempel har kungen länge medverkat till att öka intresset för miljöfrågorna och många unga ledare har tilldelats stipendier från hans ledarskapsstiftelse, som tillkom för att betona vikten av gott ledarskap.

För att fira sina 40 år på tronen genomför kungen en eriksgata genom Sveriges alla län. Vid sådana resor fyller han rollen som samlande gestalt, uppmärksammar viktiga frågor och bidrar till att skapa fest och gemenskap. Just så ska en modern monark i en modern monarki fungera.

ANDREAS NORLÉN
Riksdagsledamot (M) i konstitutionsutskottet, Östergötland

Annonser

Om Andreas Norlén

Jag heter Andreas Norlén, är 43 år, jur dr, Motalabo och riksdagsledamot (M) för Östergötland sedan valet 2006.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s