Meriterna ska avgöra utnämningarna

En fråga som återkommer då och då i debatten är hur regeringen använder sin makt att utnämna cheferna för de statliga myndigheterna. I förra veckan lyftes frågan av Svenska Dagbladet i flera nyhetsartiklar. Den 21 november skrev tidningen: ”Alliansregeringen fortsätter…att politisera utnämningsmakten – trots sin tidigare kritik”. Bakgrunden är att en del av de personer som utsetts till myndighetschefer har politisk bakgrund, det vill säga att de i något skede av sin karriär har haft ett tyngre politiskt uppdrag, till exempel som statssekreterare, kommunalråd eller riksdagsledamot.

Det finns därför skäl att tydliggöra vad Alliansen har sagt om utnämningspolitiken och vad vi har gjort.

Det mest anmärkningsvärda med socialdemokraternas sätt att använda utnämningsmakten var att utnämningarna hanterades bakom stängda dörrar och utan att det fanns angivet vilka meriter man skulle ha för att ha en chans att bli utnämnd. Detta gav intryck av att en trång krets med statsministern i spetsen vaskade fram myndighetschefer efter eget gottfinnande. Det var också påfallande att strategiskt viktiga myndigheter ofta fick chefer med socialdemokratisk partibok. Det tydligaste exemplet är nog Arbetsförmedlingen.

1940 tillträdde den första chefen för den myndighet som nu kallas Arbetsförmedlingen, Arthur Thomson. Han var riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Han efterträddes av Karl Johan Olsson, riksdagsledamot (S). Sedan kom Gustav Vahlberg, vice ordförande i LO. Bertil Olsson (S) tog över och därefter kom Bertil Rehnberg (S). Makten över arbetsförmedlingen övertogs 1983 av Allan Larsson, sedermera finansminister (S). 1990 kom Göte Bernhardsson, utredare (S). 1997-1999 hette chefen Bosse Ringholm, senare finansminister (S). Fram till 2005 tjänstgjorde sen Anders L. Johansson från LO. 2005-2008 var det Bo Bylund, tidigare statssekreterare (S). Det var först två år efter Alliansens valseger och nästan 70 år efter att myndigheten bildades som Arbetsförmedlingen fick en chef som inte hade partipolitisk bakgrund.

Efter valsegern 2006 inledde alliansregeringen därför en reformering av utnämningspolitiken med öppenhet och professionalitet som ledord. Reformen bygger på att de flesta lediga tjänster som myndighetschef ska utannonseras öppet så att alla intresserade kan söka, att det ska finnas en tydlig kravprofil för alla tjänster och att det ska vara möjligt att använda externt rekryteringsstöd för att ytterligare professionalisera processen. Det här har inneburit att alla, inte bara de som känner någon i Regeringskansliet, har en chans att komma i fråga för en befattning som myndighetschef och att det i efterhand går att följa upp om den som fick tjänsten verkligen har meriter som stämmer överens med kravprofilen. Alliansen har alltså levt upp till utfästelserna före valet 2006.

Till detta kan läggas att andelen personer med politisk bakgrund som utnämns till myndighetschefer har minskat tydligt sedan alliansregeringen tillträdde 2006. Konstitutionsutskottet har sedan början av 2000-talet vartannat år granskat regeringens sätt att använda utnämningsmakten och har samlat ihop statistik som sträcker sig tillbaka till januari 2001. Under perioden från och med januari 2001 till och med regeringsskiftet den 6 oktober 2006 hade 27 procent av de nyutnämnda cheferna för myndigheter i Sverige partipolitisk bakgrund. För alliansregeringens sju år är motsvarande siffra 17 procent. Svenska Dagbladet gör ett visst nummer av att siffran är något högre under innevarande mandatperiod än förra mandatperioden, men sådana förändringar på några procentenheter uppåt eller nedåt menar jag troligen beror på tillfälligheter. Materialet är för litet för att man på den detaljnivån ska kunna dra några slutsatser som är statistiskt säkerställda.

Det är också viktigt att framhålla att Alliansen aldrig har sagt att den som en gång har haft ett politiskt uppdrag ska vara diskvalificerad från chefsjobb i staten. Att ha varit till exempel statssekreterare kan ha gett viktiga erfarenheter som man har nytta av som myndighetschef. Det avgörande är om man vid en samlad bedömning har de meriter som krävs för tjänsten.

I en uppföljande artikel konstaterade Svenska Dagbladet att av de personer med politisk bakgrund som alliansregeringen utnämnt till myndighetschefer är nästan hälften, 45 procent, socialdemokrater och rubriken talar om fortsatt S-dominans på toppjobb. Svenska Dagbladet verkar antyda att det här utfallet på något sätt är negativt för Alliansen, men det är en märklig analys, menar jag. Om man har ett rekryteringsförfarande som bygger på öppenhet och att meriter ska vara avgörande är det nog inte så förvånande att det finns en hel del socialdemokrater i den numera ganska lilla grupp av personer med politisk bakgrund som utnämns till myndighetschefer. Eftersom S styrde Sverige relativt länge finns det ganska många välmeriterade socialdemokrater, som har hunnit göra karriär både i myndighetsvärlden och i Regeringskansliet. Det är fullt tänkbart att andelen alliansanhängare bland myndighetscheferna kommer att öka om några år, i takt med att fler alliansföreträdare får regeringserfarenhet, men det har å andra sidan inget egenvärde. Alliansen har aldrig haft något mål om att en viss andel av myndighetscheferna ska ha eller inte ha politisk bakgrund, än mindre ha en viss politisk tillhörighet. Det är kompetensen som ska avgöra.

I och med att fler har fått chansen att komma i fråga för chefsjobben har andelen utnämnda chefer med politisk bakgrund minskat jämfört med S-regeringens tid. Det är knappast oväntat. Å andra sidan har regeringen också utnämnt ett antal mycket kompetenta personer med politisk bakgrund och andra meriter. Det är också helt i sin ordning.

Annonser

Om Andreas Norlén

Jag heter Andreas Norlén, är 44 år, jur dr, Norrköpingsbo och riksdagsledamot (M) för Östergötland sedan valet 2006.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s