Riksdag & Departement beskriver ett bra resultat som dåligt

Tidningen Riksdag och Departement beskrev det nyligen som ett problem att flertalet av de tillkännagivanden som riksdagen gjorde under riksmötet 2012/13 inte har slutbehandlats av regeringen. Om R&D hade tagit del av konstitutionsutskottets uppföljningar av hur regeringen hanterar riksdagens tillkännagivanden hade R&D insett att det som tidningen beskriver som ett dåligt resultat i själva verket är ett bra resultat.

Till att börja med kan det konstateras att regeringen håller samma höga slutbehandling i år som förra året. Av knappt 110 tillkännagivanden redovisas ca 40 som slutbehandlade. Dryga 36 % av alla tillkännagivanden redovisas alltså som slutbehandlade. I förra årets granskning uttryckte ett enigt konstitutionsutskott att utskottet såg positivt på den höga andelen slutbehandlade tillkännagivanden.

KU gjorde ytterligare en positiv iakttagelse, nämligen att den genomsnittliga handläggningstiden för slutbehandling av tillkännagivanden alltjämt minskar och förra året låg på strax under två och ett halvt år. KU uttryckte att ”detta ligger inom ramen för konstitutionsutskottets tidigare uttalande om att det bör höra till undantagen att tillkännagivanden inte kan slutredovisas inom två till tre år”. Det kan alltså fastställas att det snarare hör till ovanligheterna att tillkännagivanden slutbehandlas redan efter ett år.

Den genomsnittliga handläggningstiden för tillkännagivanden hade innan alliansregeringens trendbrott ökat sedan sekelskiftet. Konstitutionsutskottet har i en rapport konstaterat att detta sker samtidigt som de totala antalet tillkännagivanden minskat. Slutsatsen är att tillkännagivandena från riksdagen är mer krävande än tidigare. Flera tillkännagivanden efterfrågar lagändringar som kräver en lång beredningsprocess med omfattande och långvarigt utredningsarbete.

Alliansregeringen kommer alltid att behandla riksdagens tillkännagivanden och önskemål med stor respekt. Alla partier i riksdagen borde kunna vara överens om att det i detta ligger att värna kvaliteten på den efterfrågade lagstiftningen. Att skyndsamt hafsa igenom lagändringar ligger inte i någons intresse. Med tanke på Regeringskansliets arbetsbelastning, långsiktiga planering samt regeringsformens beredningskrav, framstår det som orimligt att förvänta sig att en majoritet av tillkännagivandena ska kunna slutbehandlas inom ett år.

KU har också uttryckt att det är rimligt att regeringen redovisar vilka åtgärder som man planerar att vidta med anledning av tillkännagivandet, ”åtminstone om tillkännagivandet är mer än ett år gammalt”. Det finns alltså, generellt sett, inga förväntningar på att regeringen ska tillgodose tillkännagivanden inom ett år. Utskottets ställningstagande 2012/13:KU21: ”Regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser har under flera år förbättrats… I likhet med tidigare år ser konstitutionsutskottet positivt på den långsiktiga utvecklingen och förutsätter att redogörelsens kvalitet, inte minst i fråga om uppgifter om vilka åtgärder som planeras och bedömningar av när riksdagsskrivelser antas bli slutbehandlade, kommer att behållas i kommande redogörelser”.

Annonser

Om Andreas Norlén

Jag heter Andreas Norlén, är 43 år, jur dr, Motalabo och riksdagsledamot (M) för Östergötland sedan valet 2006.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s