Skriver i Dagens Industri om Decemberöverenskommelsen

Jag skriver idag i Dagens Industri om Decemberöverenskommelsen: http://www.di.se/#!/artiklar/2015/1/15/debatt-uppgorelsen-skyddar-goda-principer/

Här är hela texten:

Tonläget är bitvis högt i debatten om Decemberöverenskommelsen. En del har hävdat att den kan liknas vid en grundlagsreform, men utan de noggranna förberedelser som grundlagsändringar förutsätter. DI:s ledare har också anfört att den skapats av ”sex ideella föreningar”, inte av riksdagen.

Det står förstås var och en fritt att bilda opinion med högstämda och/eller alarmistiska formuleringar, men sakligt är det inte.

Hade partierna förordat en forcerad och illa genomtänkt reform av riksdagens omröstningsregler hade det förtjänat kritik, men Decemberöverenskommelsen förändrar inte formerna för riksdagens arbete och dess kärna är politisk, inte juridisk. Vill man uppnå resultatet att största partikonstellations statsministerkandidat och budgetramar ska släppas fram är det just en politisk överenskommelse som krävs, inte en grundlagsöversyn. Man kan aldrig skapa omröstningsregler som garanterar ett visst utfall.

Överenskommelser mellan riksdagens partier är en del av den demokratiska beslutsprocessen. De är inte juridiskt bindande och ålägger inte formellt riksdagsledamöterna att rösta på ett visst sätt, men de är praktiskt oundgängliga och ingås i stor mängd och i olika fora, t.ex. vid gruppledaröverläggningar, i utskotten och i statliga utredningar. Decemberöverenskommelsen ingicks av partiledarna och godkändes av respektive partistyrelse. Det är en viktig uppgörelse, men den är långt ifrån en grundlagsändring. Den innebär varken mer eller mindre än att partierna har enats politiskt om hur man ska rösta i några av de hundratals omröstningar som varje år äger rum i riksdagen.

Genom överenskommelsen värnas ett viktigt syfte med budgetprocessen: Att den största partikonstellation som i förväg enas kring en budget ska kunna lotsa den genom riksdagen. Samtidigt undviks såväl kaos vid varje budgetomröstning som samlingsstyre på budgetområdet. Därmed finns två tydliga regeringsalternativ kvar för väljarna att ta ställning till, vilket ökar möjligheten till demokratiskt ansvarsutkrävande samtidigt som väljarnas intresse för politiken tenderar att öka när konfliktlinjerna är tydliga. Jag har tidigare kallat detta en typisk, svensk kompromiss. Man kan även tala om principfast pragmatism – genom en pragmatisk åtgärd slår man vakt om viktiga principer.

Annonser

Om Andreas Norlén

Jag heter Andreas Norlén, är 43 år, jur dr, Motalabo och riksdagsledamot (M) för Östergötland sedan valet 2006.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s