Talade vid firandet av tornedalingarnas dag

Igår, den 15 juli, firades tornedalingarnas dag. Jag besökte i egenskap av KU:s ordförande Kalix och Haparanda för att delta i firandet. Strax utanför Haparanda höll jag följande anförande.

”Stort och varmt tack för att jag har blivit inbjuden att fira den här dagen tillsammans med er! Som ordförande i riksdagens konstitutionsutskott – och därmed som högst ansvarig i riksdagen för politiken som rör de fem nationella minoriteterna – känns det stort och spännande och på flera sätt självklart att vara här idag. Det här är första gången som Tornedalingarnas dag firas officiellt, om man med officiellt menar att dagen finns med i Svenska Akademiens almanacka. Jag vill fira dagen med er för att markera att den är en angelägenhet inte enbart för Tornedalen, utan för hela Sverige.

Ni har all anledning att vara stolta. Stolta över att den blå-vit-gula Meänflaku idag vajar runt om i Tornedalen och på andra platser i Sverige. Stolta över att en bemärkelsedag för tornedalingar för första gången finns med i Svenska akademiens almanacka och därmed erkänns av det officiella Sverige. Stolta över att fasta symboler som en egen flagga och en egen dag gör det enklare än förut att samlas kring och sprida kunskap om er historia, er kultur och ert språk.

Tornedalingar har bott i de här bygderna i århundraden – i äldre tid brukade man jorden, jagade och fiskade, längre fram i historien arbetade man inom gruvindustrin och andra framväxande näringar och nu arbetar man inom alla de yrken och branscher som finns i våra dagars Sverige. Samtidigt byggde man samhällen och gemenskap och utvecklade språk och kultur med egna traditioner vad gäller exempelvis matlagning, hantverk och byggnadssätt. På dessa olika sätt har tornedalingar i alla tider bidragit till att bygga det land som vi idag kallar Sverige, både före 1809, när hela Tornedalen ingick i det svensk-finska riket, och efter att riket sprängdes och Tornedalen klövs mitt itu. Ni har bidragit med hårt arbete, med blod, möda, svett och tårar, men också med olika kulturyttringar som gjort Sverige rikare, mer mångfacetterat. Som företrädare för Sveriges riksdag och därmed för alla som bor i Sverige vill jag därför på den här bemärkelsedagen framföra ett varmt tack till er tornedalingar för allt som ni och era förfäder har gjort för att bidra till att skapa och utveckla allas vårt gemensamma Sverige.

Det här tacket kommer från hjärtat och jag framför det smärtsamt medveten om att tornedalingarna inte alltid har respekterats av riksdagen och regeringen. Från 1880-talet drevs en tydlig försvenskningspolitik. Folkskolorna började att lite i taget övergå till undervisning på svenska. Från 1920-talet skedde undervisningen enbart på svenska. Så sent som 1957 avskaffades förbudet för elever i Tornedalen att tala sitt modersmål under rasterna. Samma år blev det också tillåtet för skolbiblioteken att köpa in finsk litteratur. Inte förrän 1988 fick tornedalska elever för första gången rätt till hemspråksundervisning.

Riksdagsbeslutet 1999 att erkänna er tornedalingar som en nationell minoritet och meänkieli som ett officiellt minoritetsspråk var ett viktigt steg i en positiv riktning. Bland annat gav det laglig rätt att använda meänkieli vid myndighetskontakter i sex kommuner: Gällivare, Haparanda, Kalix, Kiruna, Pajala och Övertorneå. Minoritetspolitiken har gått framåt under de dryga 15 år som gått sedan 1999, men det finns givetvis mycket kvar att göra. Ett ytterligare syfte med mitt besök här idag är att jag ska lära mig mer om er situation och ta del av era önskemål om hur minoritetspolitiken ska utvecklas. Hur ska den tornedalska kulturen och språket meänkieli värnas nu och i framtiden? Det är en fråga som jag hoppas att vi tillsammans kan söka svar på.

Låt oss nu fortsätta firandet av Tornedalingarnas dag – en dag för er tornedalingar att komma samman och vara glada och stolta över den historia, den kultur och den bygd som är er, och samtidigt en dag för oss som kommer från andra delar av Sverige att lära oss mer om tornedalska seder och traditioner och uttrycka vår tacksamhet för det ni bidragit och fortsatt bidrar med i form av hårt arbete, kultur och gemenskap i bygget av allas vårt Sverige. Jag gratulerar er på er egen dag och tackar er å riksdagens och Sveriges vägnar!”

Annonser

Om Andreas Norlén

Jag heter Andreas Norlén, är 44 år, jur dr, Norrköpingsbo och riksdagsledamot (M) för Östergötland sedan valet 2006.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s